var mest en inre resa, och en fantastisk sådan. Platsen jag var på, Abadiänia, var en bubbla i verkligheten. Eller, nej, det var inte en bubbla, det var så det skulle kunna vara hela tiden. Om vi förmådde att lyfta oss över illusionens grepp. Eller kanske om vi förmådde att genomtränga illusionen och se på den genom kärlek.

Från början till slut rådde i alla fall inom mig ( kan inte svara för de andra i gruppen, var och en har sin process) ett väldigt lugn. En frid som inte har med passivitet att göra, snarare med medvetenhet.

Jag/vi var där för att meditera och träffa en man som i folkmun kallas för John of God. Själv kallar han sig medium Joäo. För att läsa mer om detta, gå gärna in på www.casan.se .

Man får där någon typ av behandling, speciell för varje person. Men alla får en örtmedicin. Den ska intas i ungefär sextio dagar och under den tiden ska ingen alkohol förtäras, man får inte äta fläskkött och man ska inte äta peppar av något slag.

Alkohol, fläskkött, inga problem.

Men peppar! Att det ska vara så svårt att undvika peppar! Det finns i allt möjligt som man inte har tänkt på. Att gå på resturant är jättelurigt, det finns peppar i alla möjliga produkter som används i maten, det finns peppar i det mesta som är halvfabrikat, det är svårt för en kock att laga en rätt utan sitt vanliga recept med peppar.Det finns i dressingar, såser, sallader, kryddblandningar, ja, i allt möjligt.

Jag lagar mat utan peppar och upptäcker att peppar är något som slinker med av gammal vana. Har egentligen aldrig undersökt hur maten smakar utan en kryddmått peppar. Har bara dragit i lite för att det ska vara så.

Om jag nu får peppar i mig av misstag blir det bara en explosion av något skarpt och starkt. Inte särskilt gott faktiskt. Örtmedicinen och peppar verkar helt enkelt inte komma särskilt bra överens.

Att gå på fest eller kalas innebär att man måste tala med värden innan man kommer dit. Det skapar ibland knepiga situationer. :-)

"- Jo, jag har just gått igenom en andlig operation och fått andlig örtmedicin att äta. Så just nu kan jag inte äta något slag av peppar."

Nåja, det blir ju anledning till många intressanta konversationer.

30 dagar kvar utan peppar.

jag kanske för första gången vilken lycka det kan vara att vara människa.

Lycka är att hålla i yoga och meditation och känna värmen och energin i rummet.

Lycka är att äta god mat tillsammans med härliga, kärleksfulla människor.

Lycka är att gå ut i en ljummen skog och plocka gula kantareller.

Lycka är att känna dofterna från skogen och trädgården.

Lycka är att laga sin egen mat i all stillhet.

Lycka är att känna glädjen i kroppen.

Lycka är att bara vara.

mig lite skör och "ny". Kanske som en nykläckt fågelunge? Ännu inte riktigt torr. Trots att det nästan är en vecka sedan jag kom hem verkar det vara viktigt att ta det lugnt, att inte ha för mycket folk omkring mig, att vara i tystnad och att tillbringa mycket tid med mig själv som sällskap. Inte så konstigt kanske, men lite knepigt att hålla när det vanliga livet pockar på ...

Så nu lägger jag mig en stund i solen på altanen. Med gransus och fågelkvitter.