fantastiskt vad jag är full av "matchande bilder". Gamla föreställningar och rädslor som dyker upp och lägger krokben för något som ena stunden ser ut och känns som rena himmelriket för att i nästa stund slå till och påstå att detta är inte möjligt.

Jag bär på någon slags föreställning om att jag inte ska tro att jag skulle kunna leva ett lyckligt, harmoniskt och kärleksfullt liv. Men det visste jag inte förrän jag står framför det. Möjligheten finns. Men vågar jag tacka ja till den?

Eller tror jag att jag måste leva ett slags "ensam är stark" liv av rädsla för att bli energimässigt uppslukad av en annan person?

Inte visste jag att jag var så fast i mina fantasier ....