gör att helt nya saker kommer upp. Eller snarare gamla. Sådant som man kan leva med när man är själv, helt enkelt för att det inte märks, blir tydligt när man är två. Jag speglar den andre och den andre speglar mig.

Det som är svårt att hela tiden komma ihåg är att allt som sker handlar om mig.

Så länge jag kan vara ärligt övertygad om att "världen vill mig väl", så länge behöver jag vara medveten om att det är mina tolkningar av omvärlden som gör att jag inte mår bra, om jag inte mår bra. Vad den andre gör är på ett sätt ointressant (på ett sätt, alltså) därför att det handlar om den personens föreställningar om livet. Jag kan aldrig få en person att tro att jag vill henne eller honom väl, om hans eller hennes grundövertygelse är att omvärlden är emot honom eller henne. Lika lite som någon kan övertyga mig om att jag är djupt älskad om jag inte själv tror att det är möjligt att älska någon som jag.

Jag skriver nog det här för att påminna mig själv, för att verkligen göra det tydligt och verkligt för mig, så att jag kan ha det med mig när vi nu ska träffas under en längre period igen. Att våga älska och våga visa att man älskar gör att i alla fall jag känner mig mer utsatt, naknare och mer sensitiv. Jag lever mer intensivt, helt enkelt.

Det kan, om jag väljer det, också göra att jag blir mer känslig för saker som jag tolkar efter mitt gamla regelsystem, efter mina gamla erfarenheter. Det är lätt att glömma att det är en ny tid nu, ett nytt möte med nya möjligheter. För gamla rädslor och smärtor sitter ibland hårdare än man tror.

Men det ska bli härligt och underbart att få mötas igen, att få göra saker tillsammans och, faktiskt, också arbeta tillsammans. Få utforska och lära känna varandra ännu mer. Och bara vara ... det är kanske det bästa ... att bara få vara tillsammans ...

Som sagt, livet är ett äventyr med allt vad det innebär. Det är så spännande!

Så jag väljer att fokusera på ljuset, på kärleken och tilliten, på glädjen och på den fullkomliga övertygelsen att livet vill mig väl så att allt är som det ska vara.

 

La Famiglia

9 juli 2007 08:25

Fan vad det låter besvärligt, vilket jag naturligtvis har mycket stor respekt för. Men om man som jag bara gått in i en relation som fortfarande håller, har man inte det bagage som du förmodligen släpar på. Jag träffade min fru när jag var runt 20 och på ett sätt var det mycket enklare då. Jag var inte desillusionerad över havererade relationer (eftersom jag inte haft några tidigare), utan bara hungrig på att bygga en. Ganska skönt på sitt sätt.

 

Alexandra

9 juli 2007 09:20

:-)) Ja, lite besvärligt låter det onekligen. Men jag tror att det blir mindre besvärligt än det låter bara jag slappnar av och har tillit. Men det är sant att det var annorlunda att bygga upp en relation när man var 20. Enklare, inte så många tankar. Lättare att anpassa sig. Kanske för lätt för min del. Överanpassade mig nog då. Nu har jag högre krav på att få vara som jag är. Men när det väl klaffar då är det alldeles fantastiskt!

 

eylabeyla

10 juli 2007 19:58

Det du skriver skulle jag vilja klippa ut o sätta fast på kylskåpet..!! Hahahaha...underbart sanna ord.. :)

Ett varmt lycka till i den nya relationen..:)

http://eylabeyla.bloggagratis.se

 

Alexandra

12 juli 2007 11:19

Jättestort tack, Eylabeyla! :-))

 

Fru Fundersam gläds

12 juli 2007 22:39

Du är så klok!!!

http://frufundersam.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

jaget bortom vanan att känna jaget bortom känslan   Att förstå centrum förbi linjerna av årsom gått år som format och skapat det jag kanske en gång trodde var jag   Men jaget är upplöst i trygg förvissning om att det bortom bortom ...

Jag möter människor som säger sig vilja förändra sina liv. De är missnöjda och vill ha något annat. En del har tänkt till och säger sig veta vad de vill ha, andra påstår att de bli glada bara allt var annorlunda.   Men det är enkelt att förändra ...

är konstig. Här sitter jag vid min dator en hel kväll, fast jag har ett liv att leva ... Det är som om jag väntar på att det ska bli roligare, men det blir det inte. Det är ju ändå bara en dator jag sitter vid. Det roligaste i kväll var när jag träna...

I tanken lever tron att sedan ska jag ... sedan kommer dom ... jag minns när ... då var det ...   Men tanken har ingen substans tanken har ingen mening tanken har ingen verklighetsförankring   Bara i nuet finns verkligheten närv...

bli alldeles knäpp av att se alla rubriker om politiker som avgått med hela sin lön kvar resten av livet, samtidigt som de jobbar fullt på ett nytt jobb. Eller koncernchefer med fallskärmar på hur mycket som helst. Eller vinster på poker, triss eller...