på båten ... en märklig tillvaro. Känner ju ingen och vet inte vart jag ska gå för att lära känna någon heller. Det roligaste är att jobba, då träffar jag ju folk.  Samtidigt är det skönt att bara ha ansvar för mig själv. Äta sova jobba. Mina tankar får mycket utrymme och jag kan "se" mig själv tydligare. Har tid att göra yoga i lugn och ro i min lilla hytt. Ska nu gå och äta.

Manne försvinner. Känns tomt, men livet är ständigt nya möten och avsked. Det har varit gott och givande att läsa hans sida. Han  är en modig människa. Han berör.

I morse kom inte min buss när den skulle. Jag hade ju en lång resa framför mig och fick inte missa anslutningen till min båt. Aaaahh ... det var en utmaning att inte låta paniken gripa tag i mig, ens inuti mig! Det gjorde den nog, lite grand, en stund. Så löste det sig och jag blev lugn och glad igen.

Det märkliga var att det blev så tydligt för mig att människorna runtomkring mig, ändrade karaktär bara för att jag ändrade mitt sinnestillstånd. Även om jag vet att det är så det är, så är det så speciellt att uppleva det så extremt tydligt som jag gjorde imorse. Mitt perspektiv satte min prägel på min omgivning. När jag var orolig var människorna runt mig inte vackra, utan trötta och stressade. När jag blev lugn och glad såg alla underbara ut!

Fantasi ... :-))