Det var dags att visa Gudinnan att hon inte var glömd och att jag i mitt hjärta var överväldigad för den gåva jag upplevde att Laertes var. Örter i varmt vatten var morgonmålet denna heliga dag, helt och hållet tillägnad Henne.

Jag klädde av mig naken i en vacker glänta där jorden var mest sand och dansade den dans som handlar om kärlek och åtrå, djupaste vördnad och tacksamhet. Min röst fick liv och mina sånger innehöll allt jag varit med om sedan min by utplånades. Alla känslor tilläts och jag kunde känna reningen som uppstod i kroppen. Det var som att gå igenom en helig eld. Jag skakade och grät, dansade och sjöng. Jag nådde fram till känslan av Helhet, Fullkomlighet.

Hur det nu var möjligt att känna det i den värld vi levde i.

Solen hade hunnit högt på himmelen när det var dags att skölja mig från topp till tå med källvatten. Det tog tid, men till slut hade jag tvättat varje millimeter av min kropp. Nu skulle jag sjunka in i djup Stillhet och låta mitt sinne bli ett med Himmel och Jord. Jag hade satt mig i ställning som en klippa när jag uppfattade en vibration i omgivningen som störde. Det var inte direkt något ljud. Inte heller var det något jag såg.

Det var mer som om mina sinnen hade skärpts av kontaken med Gudinnan. Som om jag kunde uppfatta mer än vad som var normalt. Något eller någon i min närhet var illasinnad. Jag visste det lika tydligt som om jag sett det. Att försjunka i Stillhet nu vore mycket farligt. Sakta vred jag mig runt. Där uppfattade jag en rörelse, alldeles till höger om mig, bakom en buske. Jag reste mig långsamt för att göra mig beredd att springa. Det var försent.

Mannen bakom busken hade förstått min avsikt. Innan jag stod upp hade han hunnit fram och kastat mig till marken. Det blev en kraftig stöt och jag slog i huvudet så det ringde i öronen. Allting snurrade. Jag uppfattade inte det första han sa, bara slutet.
- … för föreställningen, nu antar jag att den är slut?
Han satt på min mage, framåtlutad, med underarmen hårt tryckt mot min strupe. Jag fick inte luft.

Det var en stor och tung man, beväpnad. Jag förstod att han var en av dessa vakter så många byar och städer kände behov av i dessa tider. Det sas att det var till för stadens beskydd. Jag vet inte. Kanske fanns de där för att fånga det fåtal fria kvinnor som fortfarande fanns.

När jag såg in i hans ögon förstod jag vad han tänkte göra innan han släpade in mig i staden. Eller innan han dödade mig.

Det tog honom inte lång tid att fram sitt organ, inte längre tid än det tar att dra en kniv. Med armen kvar över min strupe trängde han in i mig, trots att min kropp inte alls var öppen för att ta emot honom. Jag gick sönder, kände hur huden sprack och blodet vätte ner mitt sköte så att det blev lättare för honom att glida. Hans ögon var öppna hela tiden. Han log kallt och hans ruttna andedräkt dränkte mig med avsky.

Med ena armen fortfarande över min strupe och den andra runt min handled och hela sin tyngd över mig trodde han att jag var försvarslös. Men min vänsterhand var fri. Jag var tränad för strid och uppmärksammade allt som kunde hjälpa mig ur en fiendes klor. Han hade haft vapen både på vänster och höger sida. Jag drog en dolk från hans midjebälte och  i samma ögonblick han fick utlösning stötte jag den i sidan på honom.  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

jaget bortom vanan att känna jaget bortom känslan   Att förstå centrum förbi linjerna av årsom gått år som format och skapat det jag kanske en gång trodde var jag   Men jaget är upplöst i trygg förvissning om att det bortom bortom ...

Jag möter människor som säger sig vilja förändra sina liv. De är missnöjda och vill ha något annat. En del har tänkt till och säger sig veta vad de vill ha, andra påstår att de bli glada bara allt var annorlunda.   Men det är enkelt att förändra ...

är konstig. Här sitter jag vid min dator en hel kväll, fast jag har ett liv att leva ... Det är som om jag väntar på att det ska bli roligare, men det blir det inte. Det är ju ändå bara en dator jag sitter vid. Det roligaste i kväll var när jag träna...

I tanken lever tron att sedan ska jag ... sedan kommer dom ... jag minns när ... då var det ...   Men tanken har ingen substans tanken har ingen mening tanken har ingen verklighetsförankring   Bara i nuet finns verkligheten närv...

bli alldeles knäpp av att se alla rubriker om politiker som avgått med hela sin lön kvar resten av livet, samtidigt som de jobbar fullt på ett nytt jobb. Eller koncernchefer med fallskärmar på hur mycket som helst. Eller vinster på poker, triss eller...