Direktlänk till inlägg 24 februari 2008

på jorden

Av Linda - 24 februari 2008 01:13

Eftersom barnets växande var den gemensamma förutsättningen, förutom upplevelsen av Ljuset, uppstod inga frågor som hade med hierarki att göra. Samhället var uppbyggt med barnens bästa för ögonen. Barnens bästa handlade också om att de vuxna skulle må bra. Man arbetade tillsammans, man skötte djuren, hämtade vatten, bar ved, sådde och skördade, byggde och bad tillsammans. Bönerna var inte böner om att få, utan böner om att leva i sanning. Var och en gjorde det den var bäst på. Då och då bytte någon uppgifter därför att det var dags att lära sig något nytt. Det var alltid någon annan som tog över, någon som i sin tur behövde nya arbetsuppgifter. Och allt skedde i frihet.

Ibland lade jag mig naken i gräset vid bäcken. Att dansa för Gudinnan hade jag inte gjort sedan Joas dog. Jag kände konstigt nog inte längre något behov av det. Men att få vara naken i naturen var en rättighet som jag inte förvägrade mig. Där hände något med mig. Vattnet porlade, solen värmde och jorden bar upp min kropp … Jag blev Ett. För en stund var jag alldeles hel och såg allt klart. Men i vanliga fall visste jag att jag inte var hel. Inte alls. Ärren var skarpa och skavde. Jag upplevde en kluvenhet mellan mitt seende och mina minnen. Mellan helande och smärta.

Men Yemaja hade beslutat att ge sig av. Det var hennes övertygelse att vi inte längre kunde dölja för världen de insikter Dalen hade givit oss alla. Det var så enkelt. Det handlade om att lyssna på varandra och ge varandra utrymme. Att låta barnen vara centrum och att tillåta Ljuset, värmen och kärleken ta plats i våra liv. Det var så enkelt. Al-Kihiya tänkte inte ge sig av samtidigt. Någon behövdes som stannade kvar och … gjorde det de två gjort tillsammans förut. Om allt gick som det skulle kunde han komma efter. Om allt gick som det skulle kunde hon komma tillbaka. Om allt gick som det skulle behövdes inte Dalen som en tillflyktsort längre. Då skulle alla vara fria överallt.

Jag frågade om jag skulle följa med. Jag var ju krigare. Inom mig kände jag ett enormt motstånd. Ändå erbjöd jag Yemaja mina tjänster. Hon log emot mig och sa att jag inte var tillräckligt frisk ännu för att ge mig ut i världen. – Dessutom är det inte krigare vi behöver, det är ljusväktare. När vi delar med oss av våra erfarenheter kommer man inte att vilja annat än dela vår väg.

Hon såg så trygg ut när hon sa det. Men jag visste att också hon hade en flaga tvivel i sig. Hon gjorde det för barnen. Yemaja stod inte ut med att veta att alla dessa barn gick miste om sin barndom, sitt liv, sig själva. Även om hon tvivlade var hon tvungen att göra något. Med sig hade hon människor som själva valt att följa henne. Allt som allt var det etthundrafemtio män, kvinnor och barn som gav sig av. De flesta hade bott där mycket länge. De gav sig av med fyllda förråd och med gåvor till fattiga och rika. Vi hade gott om honung och kryddor, läkemedel och vackra ting som skapats av våra konstnärer och hantverkare.




Copyright © 2008  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Linda - 7 augusti 2012 13:28

jaget bortom vanan att känna jaget bortom känslan   Att förstå centrum förbi linjerna av årsom gått år som format och skapat det jag kanske en gång trodde var jag   Men jaget är upplöst i trygg förvissning om att det bortom bortom ...

Av Linda - 27 januari 2012 23:54

Jag möter människor som säger sig vilja förändra sina liv. De är missnöjda och vill ha något annat. En del har tänkt till och säger sig veta vad de vill ha, andra påstår att de bli glada bara allt var annorlunda.   Men det är enkelt att förändra ...

Av Linda - 9 november 2011 22:43

är konstig. Här sitter jag vid min dator en hel kväll, fast jag har ett liv att leva ... Det är som om jag väntar på att det ska bli roligare, men det blir det inte. Det är ju ändå bara en dator jag sitter vid. Det roligaste i kväll var när jag träna...

Av Linda - 11 oktober 2011 21:48

I tanken lever tron att sedan ska jag ... sedan kommer dom ... jag minns när ... då var det ...   Men tanken har ingen substans tanken har ingen mening tanken har ingen verklighetsförankring   Bara i nuet finns verkligheten närv...

Av Linda - 13 september 2011 21:21

bli alldeles knäpp av att se alla rubriker om politiker som avgått med hela sin lön kvar resten av livet, samtidigt som de jobbar fullt på ett nytt jobb. Eller koncernchefer med fallskärmar på hur mycket som helst. Eller vinster på poker, triss eller...

Ovido - Quiz & Flashcards