Det var fest kvällen innan de gav sig av.  Stora eldar tändes och vi hade spel och turneringar i olika lekar. Skådespel uppfördes som handlade om deras uppdrag och eldslukare och gycklare dansade runt. Jag stod hela tiden lite vid sidan om. Precis som när Drottningen förberedde inför slaget när vi alla blev slaktade visste jag att detta inte skulle gå bra. Jag hade försökt tala med Yemaja om det. Hon avfärdade mig med att det var min oro och mina gamla erfarenheter som spökade. Jag tvivlade på mig själv. Min kontakt med Gudinnan var inte vad den hade varit. Mitt liv var skakat i sina grundvalar. Jag höll på att byta ut min gamla verklighet mot en ny. För vilken gång i ordningen visste jag inte. Men detta var den största förändring jag gjort. Om jag lyckades. Kunde jag då lita på min känsla? Till slut blev den så stark att jag sökte upp Al-Kihiya.

- Al-Kihiya, sa jag, jag har ingen bra känsla när det gäller den här resan. Vi borde hindra henne. Jag har tvivlat på mig själv, men jag har fått samma budskap förut och då stämde det. Det var när kvinnobyn gick under. Hon borde inte åka!

Al-Kihiya tittade länge på mig. – Du har rätt, sa han. Jag har samma känsla. Men se dig omkring. Vad ser du? Frihet. Det är det som är själva grunden till att något som detta kan fungera. Frihet och en gemensam idé om att varje människa har rätt att vara sig själv. Det är då vi hittar Ljuset inom oss. Vi kan inte tvinga någon till något. Ingen av dem som ger sig iväg är tvingade. Allt sker av egen fri vilja. Jag har sagt till henne att jag inte tror att det kommer att lyckas. Att världen inte är redo ännu. Men hon känner att hon måste åka för barnens skull. Hon vill bara förkorta lidandet i världen. Det vore fel av mig att hindra henne. Hon känner alla tvivel, men något inom henne säger att hon måste försöka. Vi måste låta dem ge sig av. Det är bara i frihet kärleken kan leva. Utan frihet blir den band eller boja. Vi får ha tillit till att vad som än sker så sker det som ska ske.
- Även om de blir dödade? Kan vi ha det på vårt samvete? Är det rätt? Jag nästan grät när jag spottade ur mig frågorna.
- Kan vi ha på vårt samvete att ta över vuxna människors beslut? Kan vi ha på vårt samvete att ta friheten ifrån fria människor? Altheia, jag har grubblat mycket på detta. Talat med Yemaja om det. Om vi skulle bestämma över henne skulle vi rasera allt som finns här. Detta är ett beslut hon var tvungen att ta. Jag vet inte varför, jag vet bara att det är så. Om de misslyckas … då dör de i frihet.

Jag grät. Jag älskade Yemaja innerligt. Hon var den mor jag aldrig haft, och den syster jag saknat så länge. Borde jag inte tvinga henne att stanna?   Som jag borde ha tvingat Drottningen … jag insåg att det var omöjligt. Lika lite som jag kunde ha hindrat Drottningen, lika lite kunde jag hindra Yemaja. Istället gjorde jag henne sällskap när hon tittade på eldslukarna. Hon såg strålande ut. – Jag vet, sa hon plötsligt, i låg ton till mig. Jag vet vad du tänker. Och kanske har du rätt. Kanske är det ett omöjligt uppdrag. Men jag känner så starkt att jag måste göra det. Och den drivkraften vet jag att jag måste följa. Det är en högre makt som leder mig. Den har alltid lett mig rätt förut. Jag förlitar mig helt på den. Hur det än går. Kom ihåg det, min vackra syster, hur det än går så blir det som det ska. Ingenting är som det ser ut att vara. Minns det. Alltid.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

jaget bortom vanan att känna jaget bortom känslan   Att förstå centrum förbi linjerna av årsom gått år som format och skapat det jag kanske en gång trodde var jag   Men jaget är upplöst i trygg förvissning om att det bortom bortom ...

Jag möter människor som säger sig vilja förändra sina liv. De är missnöjda och vill ha något annat. En del har tänkt till och säger sig veta vad de vill ha, andra påstår att de bli glada bara allt var annorlunda.   Men det är enkelt att förändra ...

är konstig. Här sitter jag vid min dator en hel kväll, fast jag har ett liv att leva ... Det är som om jag väntar på att det ska bli roligare, men det blir det inte. Det är ju ändå bara en dator jag sitter vid. Det roligaste i kväll var när jag träna...

I tanken lever tron att sedan ska jag ... sedan kommer dom ... jag minns när ... då var det ...   Men tanken har ingen substans tanken har ingen mening tanken har ingen verklighetsförankring   Bara i nuet finns verkligheten närv...

bli alldeles knäpp av att se alla rubriker om politiker som avgått med hela sin lön kvar resten av livet, samtidigt som de jobbar fullt på ett nytt jobb. Eller koncernchefer med fallskärmar på hur mycket som helst. Eller vinster på poker, triss eller...