veckans möte förut ikväll och slås av hur enormt ensam jag tror att jag är. Inte ensam som ensam, utan ensam som "jag tror att jag måste göra det själv och jag får inte klaga"-ensam.Hur blev det så? När blev det så? Varför går jag omkring med en känsla av att jag måste (inget bra ord; måste) klara av precis allt utan att säga till när jag känner mig osäker eller kluven eller överlastad. Är det från mitt gamla förhållande? Där jag upplevde att jag bar hela familjen plus exet som en extra börda. Där jag inte tillät mig att se tyngden och problemen, inte tillät mig att berätta för någon annan på grund av missriktad lojalitet. Eller kommer det från ännu tidigare?Kommer det från känslan av att föräldrarna inte skulle kunna ha någon "hållhake" på mig, så jag var tvungen att klara mig själv så fort jag kunde efter skolan? Tjäna min egna pengar för att vara så fri som möjligt?Båda delarna är sant. Kanske befästes mönstret helt enkelt när jag gifte mig.Vad innebär det egentligen? Att jag "kan själv". Vad ser andra när de ser mig? Vad ser jag när jag betraktar mig själv?Gör jag mig själv illa när jag tror att jag kan klara mig själv? Jag vet inte jag vet inte jag vet inteFör jag känner ju mig osäker ibland när det gäller det jag inte är skolad i och tycker att det kan vara tungt att vara den enda som "bevakar" massagens intressen (fast alla vill att vi ska ha det), har svårt att hålla reda på alla extrauppgifter som vi ska hålla reda på. Hmm bra att skriva om det, ser det tydligare. Ser också en annan sak ... jag har en förmåga att ... tydliggöra vissa saker i en grupp. Kan se när informationen är luddig eller oklar och klargöra. Men bara när det gäller andra. Men inte när det gäller mig själv. Nu drar det i ögonen och jag förstår att jag behöver sova ... Godnatt zzzzzzz

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

jaget bortom vanan att känna jaget bortom känslan   Att förstå centrum förbi linjerna av årsom gått år som format och skapat det jag kanske en gång trodde var jag   Men jaget är upplöst i trygg förvissning om att det bortom bortom ...

Jag möter människor som säger sig vilja förändra sina liv. De är missnöjda och vill ha något annat. En del har tänkt till och säger sig veta vad de vill ha, andra påstår att de bli glada bara allt var annorlunda.   Men det är enkelt att förändra ...

är konstig. Här sitter jag vid min dator en hel kväll, fast jag har ett liv att leva ... Det är som om jag väntar på att det ska bli roligare, men det blir det inte. Det är ju ändå bara en dator jag sitter vid. Det roligaste i kväll var när jag träna...

I tanken lever tron att sedan ska jag ... sedan kommer dom ... jag minns när ... då var det ...   Men tanken har ingen substans tanken har ingen mening tanken har ingen verklighetsförankring   Bara i nuet finns verkligheten närv...

bli alldeles knäpp av att se alla rubriker om politiker som avgått med hela sin lön kvar resten av livet, samtidigt som de jobbar fullt på ett nytt jobb. Eller koncernchefer med fallskärmar på hur mycket som helst. Eller vinster på poker, triss eller...